Fredagkväll

Fröken Joplin gör sitt bästa för att framkalla en för tidig död hos grannen. Det är krig här. Grannen under har en son som brukar spela konstig (läs flippad tonnismusik) så att golvet hos oss skakar. Vi kontrar med Joplin, Clapton, King och när vi är riktigt jävliga trippelcd:n med sjuttiotalshitlåtar.
Med tanke på hur gamla vi är och att vi levt med sammanlagt 4 uppväxande barns musik utan att få hjärnblödning så tror jag vi vinner.

Muahahaha…

Cyklarna, nyrenoverade och fina är avhämtade och testade. ICA en fredagkväll är intressant. Varför väljer man att veckohandla en sådan dag? Och tid?
Vi svischade in och greppade en grillad kyckling, några räkor, pepparrotsost och lite bröd. Och flinade åt alla med överfulla vagnar som stod i fel kö.
Sedan cyklade vi hem i snöstickande regn och äntrade soffan. Inga barn. Fluffet verkar piggare (han tigger) och Lillefnuffet är redo.

Nu är det mys som gäller. Lite plock. Lite vin. Lite kill bakom örat (katterna) och kanske en film. Vi ska upp tidigt imorgon och göra årets första cykeltur. Vårturen. Så nu vet ni. Det är vår.
Goda apelsinteet med smaskiga mackor och varmt om rumpan. Kan bli hur bra som helst.

Ha en skön fredag alla.
Och ni som letar vita, franska möbler: Ge upp för helvete! Våga en röd soffa eller ett svart bord. Eller något, vadsomhelst.

Snälla.

Alla hjärtebarns månad

Läs om Abbe och se hur du kan vara med och göra något bra i februari!

Se så, klicka på länken!

Utrymme för dollar

Vad fan! Nu kan jag inte lägga ut fler bilder. Inte utan att pröjsa i alla fall.
Tycker inte WordPress om mina bilder? Jag har ju inte lagt ut någon bild på mig själv så det borde inte finnas något att klaga på. Inget som skrämmer barn. Vad jag vet. Kanske är det den där bikinibruden? Jag kan ta bort den. Den ger mig ändå bara dåligt samvete när jag äter godis.

Har alla betalat en massa dollar för att fylla sina bloggar med diverse intressanta bilder på sina barn, hem och sig själva?
Finns det en tjurig censurkärring någonstans som tycker att det jag visar  är ointressant, att jag inte kan stava, och därför inte kan tillåtas mer utrymme?

I så fall säger jag bara: Pytt med dig!

Update: Och nu funkar det igen. Tack.

Beroende

En kompis prackade på mig en teförpackning. Någonting Yogite. Jo hej. Sånt där konstigt som luktade pepparkaka och lät hälsohejfanatiker.

Nu är jag beroende. Troende. Frälst. Jag gör inget annat än dricker och pinkar. Favoriterna är Classic och Licoriche.

Äntligen hemma

Fluffet är hemma igen!

Och vi är några tusingar fattigare.

Med diverse magsjuketabletter, dietmat och inbokat återbesök.
Han gjorde sitt bästa för att brotta sig igenom gallerluckan i transportkorgen och skrek ilsket hela vägen hem (10 minuter med bil).
Kastade sig över sin mat (vaddå bristande aptit?) och satt sedan och svajade i hallen. Helt slut. Massor med gos sedan fick jag lyfta upp honom på sängen.

Nu ligger han utslagen av trötthet och snarkar.

Det kostar på att vara hemifrån.

Fluffekatten – igen

Han får stanna en natt till. Mer dropp. Vill inte äta. Men han har i alla fall normalbajsat en gång.

Fan. Det är tomt här.

Sjuka Fluffet

Fluffet är berömd för sin bedrövliga mage. Inte nog med att han fiser så färgen flagnar, när han varit på lådan går brandlarmet.
Sent igår var det dags igen. Jag tillbringade halva natten med att torka bajs. Han sprutlackerade hela lägenheten. Tur vi bor litet.

Nu är han inlämnad för renovering på djursjukhuset. Stackars lilla liv. Kanyl i benet, blodprover och en pinne i rumpan. Allt ska han stå ut med. Och gör. Bara vi står panna mot panna och jag stryker hans ansikte.

Han ska sova där i natt. Veterinären klappade mig på armen och sa att han kommer att bli veckans favvis bland personalen. Tror fan det.

Nu ska jag städa och tvätta golv. Och duscha. Allt för att få bort bajslukten.

Det känns väldigt konstigt här hemma med bara halva kattbeståndet.

Update:

Golven är skurade.
Mattorna rengnuggade.

Nu ska jag snorta Ajax för att få bort lukten i näsan.

God helg

Här har det levts familjeliv hela helgen. En massa långa barn har avlöst varandra på soffor och i sängar. Det har ätits glada middagar, flabbats, flamsat och kramats. Till Boratfilmen garvade Mannen läppen ur led, Flickebarnet och Lillebror skrattade så de grät. Bonussonen lirade gitarr och pussade på flickvännen och alla pratade i munnen på varandra.

Idag behövde vi lufta hjärnan och vila öronen och invigde med årets första cykeltur. En och halv mil blev det. Vårkänning!

Nu blir det bad, bubblor och mys.

Men shit

Långa Barnet bor numera i Skellefeå. Väldigt långt från här, Skåne.

Lillebror med flickvän åker till Nya Zeeland den 15 mars. Han blir borta i 6 månader.

Ursäkta men det blev någon fel här. Ska jag  vara utan barn i ett halvt år?!
6 månader!?

Nähä, det här var inte roligt.

Nu blev det jävligt jobbigt.

Wiiieee

Glöm Gaza, Linda Rosing, börskrascher och annat ovidkommande.

Äntligen händer det, bitch is back.

Nädå

Jag är inte död.

Vi GIar, har en vit månad och har slutat snusa. Mannen är ständigt hungrig, ser flygande hamburgare, drömmer om slabbemat och kan inte sitta stilla.
Själv är jag bara trött, trött och trött. Kylan biter mig i knäna och näsan rinner så fort jag sticker den utanför dörren. Jag tuggar tuggummi medan hjärnan har gått i stå.

Barn kommer och går och aldrig vet man vem som kommer på middag eller vem som ska sova var. Rena döden när det kommer till sexlivet…

Det behövs lite ordning på torpet här. Och snus. Och en pava vin.
Sötsaker kan vi vara själva.

Dagens problem

Efter en isande helvetesrunda längs med vackert hav, genom skog och mark och en runda in på ICA lullade frysekyllingen hem till badkaret medan jag , the ironlady, fortsatte till filmuthyraren.

Där tillbringade jag en timme (Mannen ringde och var orolig för att jag blivit enleverad) med att utforska två hyllor och två lådor med osorterade filmer inför kvällens soffmys. Det jag vill se vill inte Mannen titta på. Det han vill roas av tycker jag är aptrist. Hur lätt som helst med andra ord. Några gånger har vi hyrt det vi vill se och tvingat varandra att titta på den andres val. Lika boring det.

Det blev någon sorts mellanting. Antagligen somnar vi av tristess båda två.

Nu ligger han där och plaskar förnöjt och jag fördriver tiden med att frusen läsa bloggar i väntan på att själv få krypa ner och värma rumpan. Det är inte rätt dag att knyckla ihop sig och trängas tillsammans.
Å andra sidan går det åt väldigt lite vatten de gånger vi badar ihop.

Snart mat och film. Har vi tur är vi vakna hela kvällen. Det är fan inte lätt att bli medelålders.

Till Lilla Blå

Titta ut genom ditt fönster Lilla Blå!

Här står han och bolmar cigarr medan han väntar på dig. Jag frös röven av mig och sitter på puben runt hörnet.
Kom ut och gör oss sällskap snart!

Ge mig!

För de slantarna skulle jag fan i mig också kasta kläderna. Allihop. Inget mesande med högklackat och skit. Bara rätt upp och ner. Men ryggen hade väl protesterat mot madrassen. Kanske man kan slå ihop reklamkontona för tempur och trosa?
Men jag klipper inte av mig blondinsvallet. Inte för pengar.

Alltså…

Jag har drabbats av värsta torkan. Kan inte komma på något vettigt att tillföra bloggvärlden. Men det har jag väl i och för sig aldrig gjort…

Roar mig med att kolla söktermerna. Himla ball med wordpress, den funktionen fanns inte på förra bloggstället.

Mest poppis är kyssinlägget. Hur man kysser med tungan (vad kysser man annars med?). Hur man kysser en kvinna (är det annorlunda om man kysser en man?). Hur man kysser på halsen (klurigt det där…).

Fransk inredning är också hett. Det är franska skåp, fransk inredning, rosenkuddar och franska vita möbler. Folk verkar ha snöat in totalt på det här.

Det finns också några som undrar vilka värktabletter som är bäst vid urinvägsinfektion. Ser jag ut som en läkare eller?

Det jag dock förundrar mig mest över är de som sökt på ”snor som fastnat” och ”tuggummi i soffan”. Hoppas jag kunde vara till hjälp.

När det gäller fattig pensionär tror jag inte jag tillförde något. Däremot tar jag tacksamt emot tips.

Men hur…

…gör jag när ryggen är så stel att jag inte kan torka mig i arslet?

…gör jag när jag inte kan öppna filpaketet för att fingrarna värker och är tjocka som korvar?

…gör jag för att bära ner tvätten från helvetet i tvättstugan när knäna sviker mig i trappan?

…gör jag för att älska med Mannen när hela kroppen är öm som ett blåmärke?

Tja… jag håller mig, skiter i filen (inte bokstavligt), skickar sonen, ligger still och låter Mannen göra jobbet.

Det blir nog en bra dag det här också. Så småningom.

Allt handlar om tid

Så har då mamman snörvlande lämnat av Långa Barnet på flygplatsen. Vi ses om ett halvår.
Nej. Tiden går inte fort.

Lillebror har som första familjemedlem på året fyllt 19 och är mer vuxen än jag någonsin blir.
Herregud. Tiden gick för fort.

Jag och Mannen har bestämt oss en gång för alla. Nu är det träning, broccoli och non alcohol/cigarr som gäller fram till målvikten.
Hjälp. Tiden står stilla.

Hur man än vänder sig är tiden aldrig den rätta.